TRAVTIPPARE VILSE I VILDMARKEN

Efter att ha spikat den ene vinnaren efter den andre på sommartravet i Lycksele kunde jag räkna in flera hundra kronor i ren vinst.

Sedan var det dags för den riktigt svåra uppgiften. Nämligen att ta sig hem från banan.

Eftersom denna ligger mitt ute i den lappländska ödemarken visade sig detta vara det verkliga mandomsprovet .

Man skulle naturligtvis ha kunnat tänka sig att åka samma väg tillbaka som man hade kommit.

Detta tyckte dock de norrländska värdarna var alldeles för enkelt. Vana som de var vid grova chansningar och höga odds valde de att ta en ännu icke utforskad väg, som enligt obekräftade uppgifter skulle vara både kortare och snabbare ner till kusten.

Detta blev upptakten till ett äventyr som sent ska glömmas av de inblandade.

Efter flera timmar på smala och krokiga grusvägar i den lappländska vildmarken konstaterade sällskapets självutnämnde vägvisare att han inte hade en aning om var vi befann oss. Vägen tog helt enkelt slut, och det var bara att vända om.

Desperata försök att navigera efter polstjärnan eller räkna ut väderstrecken med hjälp av myrstackars placering i förhållande till trädstammar blev resultatlösa.
Fler detaljer i denna blogg senare i veckan.